Strupe betydelse

Ordet strupe betyder halsens övre del där luft och mat passerar. Strupen används för att svälja, andas och prata.

Exempel på användning

  • Smärtan i strupen gjorde det svårt att svälja.
  • Hon hade en skönhet som tog andan ur en och stannade i strupen.
  • Tanten hade en hes röst från att ha skrikit för mycket och irriterat strupen.
  • Det känns som att något sitter fast i strupen när jag sväljer.
  • Han kände en klump i strupen när han fick höra nyheten.
  • Sången kändes som en känslasexplosion som började i strupen och spred sig genom hela kroppen.
  • Det brände till i strupen av all stark mat han åt.
  • Strupen kändes torr och irriterad efter att ha pratat i timmar.
  • Han kände en ständig klump i strupen av oro och ångest.
  • Det kändes som att något smög sig ner i strupen och orsakade hosta.

Synonymer

  • hals
  • svalg
  • struphuvud
  • strupen
  • luftstrupe

Antonymer

  • Hals
  • Gom
  • Svalg
  • Luftstrupe

Etymologi

Ordet strupe härstammar från medelhögtyskans strūfe, som i sin tur kommer från fornsvenskans strup, relaterat till fornengelskans strūpa och fornfrisiska strūpe. Ursprungligen syftar ordet på den del av halsen där maten passerar när vi sväljer, men används även idag för att beskriva halsgropen eller stämbanden.

talong • frankofil • fläskläpp • preciositet • interpret • detektiv • hands • potential • askes •