Fin betydelse

Ordet fin på svenska kan betyda tre olika saker beroende på sammanhanget. Det kan antingen betyda slut eller avslutad, som i filmen är fin, eller så kan det betyda försiktig eller varsam som i var fin med porslinet. Det kan även användas för att beskriva något som är vackert eller trevligt, som i en fin tavla eller en fin gest.

Exempel på användning

• Den fina vackra blomman blomstrar i trädgården.
• Hon hade en fin klänning på sig under festen.
• Det var en fin gest av dig att hjälpa till.
• I den fina solnedgången kunde vi se himlen skifta i olika färger.
• Huset var inrett med fina möbler och konstverk.
• Vi hade en fin picknick på stranden en solig dag.
• De spenderade semestern i en fin liten stuga vid sjön.
• Det är viktigt att behandla andra med omtanke och finess.
• Han beskrev upplevelsen som en fin och minnesvärd stund.
• Vi önskar er en fin och trevlig dag!

Synonymer

• vacker
• prydlig
• elegant
• snygg
• stilig

Antonymer

• Grov
• Oskicklig
• Ful
• Otydlig
• Skröplig

Etymologi

Ordet fin på svenska kommer ursprungligen från fornsvenskan, där det betydde smal eller spetsig. Senare kom betydelsen att utvecklas till att innebära något elegant, vackert eller stiligt. Idag används ordet fin i svenska språket för att beskriva något som är trevligt, smakfullt eller högkvalitativt.

instifta • korpulens • frisera • nännas • koregi • vettig • reläa • reda • hållplats • knagge •