Detektiv betydelse

Ordet detektiv på svenska refererar till en person som arbetar med att lösa brott eller mysterier genom att samla bevis och ledtrådar. Detektiven är vanligtvis en karaktär inom deckare eller kriminalhistorier.

Exempel på användning

• Detektiven löste fallet på ett imponerande sätt.
• Min favoritbokhandel har en hel sektion dedikerad till detektivromaner.
• Detektivserier är populära bland många läsare.
• Har du någonsin drömt om att vara detektiv?
• Den unga detektiven hade en förmåga att hitta ledtrådar som ingen annan.
• Detektivbyrån arbetar dag och natt för att lösa brott.
• I det gamla biblioteket finns det många spännande detektivhistorier.
• Detektivens skarpa sinne för detaljer ledde till att fallet snabbt löstes.
• Vi organiserar en lek där barnen kan agera detektiver och lösa mysterier.
• Detektivserien på TV har fått många tittare att följa med i mysterierna.

Synonymer

• Spårare
• Kriminaltekniker
• Detektiv
• Deckare
• Kriminalutredare

Antonymer

• Spårare
• Uppklarare
• Undersökare
• Spanare

Etymologi

Ordet detektiv härstammar från det franska ordet détective, som i sin tur kommer från det latinska ordet dētēctus, vilket betyder upptäckt eller avslöjad. En detektiv är en person som har som uppgift att undersöka och lösa brott eller mysterier genom att leta efter ledtrådar och bevis. Detektivens roll är att avslöja sanningen och identifiera skyldiga parter genom sin noggranna undersökning och deduktion.

praxis • förkonstling • tillfyllest • är • underkurs • vederlägga • högmod • oavbruten • ett • uppkomling •